Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv..

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter.Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd..

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hurresonerar förskollärare/chefer kring begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behovav särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? uppfattas som brett och svårt attdefiniera då begrepp som ?normalt? och ?avvikande? är begrepp som inte är tydligtavgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så..

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.